måndag 16 februari 2009

En hälsning från Guillou till oss babblare

Från Jan Guillous krönika i Aftonbladet den 15 februari, angående debatten om Liza Marklund och Gömda:

"Krigsförklaringen från bloggosfären måste alltså bemötas beslutsamt. Babbla på bäst ni vill där ute. I Aftonbladet och andra riktiga medier lyfter vi ändå bara in sådant som håller inför våra normala rutiner. Tro inget annat. Men tipsa oss gärna."

Läs Ingrid Carlqvists lustmord på krönikan här.
Kanske dags för Guillou att släppa Haldan och göra oss sällskap?

Svenska kyrkan AB

Kyrkomötet framstår alltmer som en nagel i ögat på Svenska kyrkans prästerskap. Kanske är det där attacken ska sättas in för ett slutgiltigt skiljande av kyrkan från staten. Staten har ju tidigare och med stor framgång bolagiserat det gemensamt ägda och sålt ut det till alla som tyckte att det var kul att få betala en gång till.

Sätt omedelbart Björn Rosengren i arbete och skapa Svenska kyrkan AB! Med ett marknadsmässigt och kommersiellt grepp på verksamheten kommer man snart att inse fördelarna att dela upp verksamheten i divisioner inom koncernen. Med en fri anslutning till valfri församling kan aktieägarna själva välja utifrån egna konsumtionsprofil och behov.

Att en kommersiell verksamhet som denna då faller under konsumentverkets regler för marknadsföring bland barn är bara en bonus att glädjas åt. För om kyrkans folk irriteras av samhällets inblandning i kyrkans inre angelägenheter, så är det ingenting emot irritationen bland oss föräldrar som ser kyrkans härjningar bland våra barn i skolan. Äntligen kan marknadsföring av Bibeläventyret bedömas lika hårt som marknadsföring av hamburgare bland tioåringarna.

Jag släpper gärna min röst i kyrkovalet mot att kyrkan behåller missionsbefallningen för sig själv. Kan vi vara överens om det?

SvD
Dagen

Sviktar 16:e Benkes omdöme?

Han gjorde verkligen allt för att kvala in som mörkerman: Han anklagade Harry Potter-böckerna för satanism, förklarade tsunamin för Guds straff, gladdes åt abortkliniker som förstördes i orkanen Katrina och hävdar att homosexualitet är en sjukdom som går att bota. Men så för för en stund återvände förnuftet till Gerhard Maria Wagner, ett tag utnämnd av påven till assisterande biskop i Linz: Han tackade nej. Benke förstod antagligen ingenting, men den övriga katolska kyrkan drog en djup suck av lättnad.

söndag 15 februari 2009

Bind koldioxid och fördubbla skörden

Ibland dyker det upp nyheter som är så glädjande att man måste tipsa om det. Senast i Dagens Nyheter Vetenskap där Annika Nilsson skriver om en teknik att binda koldioxid samtidigt som slutprodukten biokol kan användas för att öka bördigheten på tropikernas odlingsjordar. Två allvarliga överlevnadsproblem som alltså skulle kunna lösas i en och samma process. Huruvida det kommer att ge resultat att gräva ner grillkol i det egna trädgårdslandet återstår att se. Intressant läsning är det i alla fall.


Dagen

Kyrkans framtid och arbetsmarknadspolitiken

En intressant debattartikel på SvD Brännpunkt tangerar ett förhållande som jag tagit upp tidigare. Debattörerna skriver:
"Biskoparna negligerar risken för att Svenska kyrkan mister en av sina viktigaste kontaktytor gentemot människor som idag känner sig välkomna till kyrkan oavsett var på trons väg man befinner sig. För vem tror på allvar att en kyrklig välsignelseakt över ingånget äktenskap inte mycket snart kommer att betraktas som något endast för ”de riktigt religiösa”?

Själv har jag valt att uttrycka det lite rakare här:
"En av kyrkvigslarnas obestridliga fördelar är ju att man faktiskt blir gift samtidigt som den erbjuder ”extra allt”. När kyrkbröllopet av allt fler motiveras enbart med lokalens tjusighet, parad med önskemål om ett nedtonat prat om Gud, har kyrkan verkligen anledning att oroa sig. Om det som återstår är välsignelsen och tron på den apostoliska trosbekännelsen, kan insikten om kyrkans egentliga budskap få ett besvärande antal att se sig om efter andra alternativ."

Och i ytterligare ett annat inlägg skriver jag:
"Rotar man däremot djupare i bevekelsegrunderna, kanske man till och med landar i krasst arbetsmarknadspolitiska skäl: Om man betraktar Svenska kyrkan som den storkoncern den är, med sina 22.000 anställda så inser man att några tusen friställda präster näppeligen är någon våt dröm för arbetsförmedling och a-kassa.
Möjligheten att bli hederligt döpt, konfirmerad, gift och begraven har trots allt en viss dragningskraft på medlemskadern – så varför avskaffa vigselrätten när den betyder så mycket för kyrkans attraktionskraft och förmåga att hålla folk med sysselsättning?"

Det skulle vara klädsamt om de närmast berörda någon gång talade klartext om att man värnar det enda som kan räknas, publiksiffrorna. Att avsäga sig vigselrätten skulle troligen få lika förödande konsekvenser som att skicka ut inbetalningskort på medlemsavgiften i slutet av januari.

Och så till sist, för att återknyta till debatten i SvD: Hur många av kyrkans medlemmar befinner sig "på trons väg" överhuvudtaget?


SvD
Dagen

Dagen

fredag 13 februari 2009

XXX

Kyrkans tidning rapporterar att 16:e Benke jobbar på duktigt i syfte att rädda vad som räddas kan av katolska kyrkans vid detta laget något skamfilade renommé.
Spänningen stiger på åskådarbänken: Ska vi få bevittna historiens första ex-ex-ex-kommunicering?
Även Hollywood förutsätts ligga i startgroparna och vadslagningen har börjat om vad rullen ska heta när den framåt höstdagjämningen går upp på de inhemska popcorntemplen:

Ett Ex för mycket...
Ooops, I did it again...
16:e Benke och de 101 pudlarna...
Ex-igt värre med den stora skökan...

Bättre förslag? Maila mig!

Henke i Eskilstuna har bidragit med de här:

Ex:et, återkomsten
Ett päron till påve
Vilse i papistkakan
Påven som vimsade för mycket
Men hur?


SvD
Dagens Nyheter
Dagen

Ny Kd-logga för kyrkligt bruk

Kristdemokraterna har skaffat en ny logga att användas av kristdemokrater inom Svenska kyrkan. Onekligen en piffig skapelse. Jag kommer helt osökt att tänka på uttrycket "Plånboken till höger och hjärtat till vänster".

Dagen

torsdag 12 februari 2009

Vilken tevekväll...

Först farbröder i klänning och lustiga hattar i Korrespondenterna, sen Waldau & Co i Debatt. Den här tevekvällen blev sannerligen hardcore för en aningslös ateist.

I morgon sänder Kunskapskanalen "Labbråttans drömliv":
"Med labbråttornas hjälp försöker neurovetenskapens forskare förstå hur våra hjärnor fungerar. Kommer vi någon gång att kunna kontrollera våra känslor och kanske styra maskiner med hjälp av tanken? Eller kommer vi tvärtom själva att bli styrda på avstånd?"

Kan man inte tänka sig någon form av "crossover-teve" på dessa teman? Vilken högklassig underhållning det skulle bli!

Botulf-bladet

Ur innehållet

Lagen & religionen
FN hotar yttrandefriheten
Rädda religionsfriheten
Religionsfrihet - vägen dit
Skolavslutningar i kyrkan
Badhusregler gav kalldusch
Slöjan - klädesplagg eller boja?
Rättegångsgudstjänster
Humanisterna tänker fel om religionsfriheten

Läs mer här



Ur innehållet

Varför räds vi Islam?
Skamvåld - inte hedersvåld
Islamofobi-fobin hjälper Sd
Smygmission i klassrummet
Ett sekulärt barnvälkomnande
Förskolebarn går på gudstjänst
Statligt bidrag till UngHum
En gudstjänst för mycket
Humor och religionskritik
Bildreportage från Priden




Ur innehållet

Skolpastorn i Lindesberg &
Debatten i Nerikes Allehanda
Sekularistiska Kristdemokrater
Ställ undan den heliga stolen
Bibliska felöversättningar
God ton i debatten om Islam
Super-DO och den nya lagen
Religiösa särintressen hotar integrationen i skolan
Blodig jul i Gaza

Läs mer här

onsdag 11 februari 2009

Prästprotest i biskopsdebatten

På bloggen Kyrkpressen den 11 februari, kommenterar prästen Lars B Stenström mina skriverier om biskopsdebatten i DN.
Han skriver så här:
"Camilla Grepe, humanist, raljerar på sin blogg över kyrkans velighet. Det ghon nogsamt undviker att diskutera är förhållandet mellan de politiska partierna och Svenska kyrkan."

Lars B Stenström har helt rätt i att jag ”nogsamt undviker att diskutera är förhållandet mellan de politiska partierna och Svenska kyrkan.” Min avsikt var att enbart kommentera biskoparnas inhopp i debatten, med avstamp i Kd:s respektive de övriga regeringspartiernas agerande i frågan om trossamfunden ska få behålla vigselrätten. Partierna har inte tagit det, i min ögon, naturliga steget och föreslagit att vigselrätten hädanefter ska vara en myndighetsutövning för staten att sköta. Jag har undrat: Varför?

En förklaring till Kristdemokraternas tillbakalutade inställning till vigselrättens bevarande, tror jag att man kan finna i det faktum att de flesta där är frireligiösa till skillnad från en majoritet av de troende i övriga partier. För säga vad man vill om frikyrkorna, men det brukar vara betydligt mer av gudlig och kristlig hängivelse där. Det är sällan man behöver beskylla den gruppen för att vara konvensanskristen på det sätt som inte är helt ovanligt hos kollegorna inom Svenska kyrkan. En avskaffad vigselrätt skulle därmed inte i motsvarande grad påverka efterfrågan på välsignelse, bland de frikyrkliga.

Det samlade biskopskollektivet må ha nada att säga till om på Kyrkomötet, men en plats på Dagens Nyheters debattsida är icke att förringa. DN själv tillmäter uppenbarligen biskoparna en opinionsbildande roll, när detta forum ställs till deras förfogande.

Lars B Stenström fortsätter:
"Av de kanske hon kunde lära sig ett och annat om de verkliga politiska realiteterna när det gäller samhälle och religion."
Men tidningen Dagens kartläggning av kyrkomötets synpunkter i frågan presenterades först ett dygn efter mitt blogginlägg och jag hade ingen aning om deras uppfattning. Jag är nämligen lyckligt befriad från djupare kunskap om de ”politiska realiteterna när det gäller samhälle och religion” men inser naturligtvis att ämnet är intressant.

Kyrkomötet representeras av olika grupper som av historiska skäl fördelats utifrån politisk färg. Jag anar en tung suck, och ett tappert buret lidande, bakom Lars B Stenströms kommentar, så hur ska en förändring komma till stånd? Och vad skulle den innebära i praktiken? Att agera under en partibeteckning är i ju hög grad att ”köpa kitet” av färdiga åsikter, etablerad organisation och långvarig tradition. När en kyrkopolitiker dessutom i många fall är radikal i egenskap av politiker och traditionsvärnande i egenskap av kristen, förstår jag att det ställer till med en del gnissel i kyrkans inre liv och teologi.

Jag erkänner utan omsvep att jag är totalt okunnig om detaljerna i kyrkopolitik. Hur är det till exempel med förekomsten av politiska vildar i Kyrkomötet, finns de? Existerar personvalskampanjer? Tillämpar man en blockpolitik? Jag har aldrig röstat i kyrkovalet, så jag hoppas att det är mig förlåtet att jag saknar kunskap om detta.

Det som bygger på tradition och ohämmad vana får man lätt problem med. Ett bra och pedagogiskt exempel är den oreglerade gudstjänsten vid riksmötets öppnande. Den lär oss hur svårt det är att påverka allt det som rullar på i kraft av mångårig tradition och - ingenting annat. Man måste kunna ta spjärn mot paragrafer och regelverk för att kraftfullt kunna ändra på förhållanden som är otidsenliga. Så vad skulle man ta spjärn mot för att, i den mån det nu går, av-parti-politisera Svenska kyrkan? Vad kommer istället?

Lars B Stenström avslutar:
" Släpp Svenska kyrkan fri - det är hög tid?"
Jag delar till fullo hans uppfattning att kyrkan ska släppas fri från staten - på samma sätt som jag hävdar att det sekulära samhället ska befrias från kyrkans inblandning. Må detta förverkligas!

Var söker man då förklaringen på förhållningssättet från M+Fp+C? Vid ett ytligt betraktande tror jag att det handlar om att man vill skjuta frågan ifrån sig. Att ta ifrån någon privilegier är aldrig lätt. Rotar man däremot djupare i bevekelsegrunderna, kanske man till och med landar i krasst arbetsmarknadspolitiska skäl: Om man betraktar Svenska kyrkan som den storkoncern den är, med sina 22.000 anställda så inser man att några tusen friställda präster näppeligen är någon våt dröm för arbetsförmedling och A-kassa.

Möjligheten att bli hederligt döpt, konfirmerad, gift och begraven har trots allt en viss dragningskraft på medlemskadern – så varför avskaffa vigselrätten när den betyder så mycket för kyrkans attraktionskraft och förmåga att hålla folk med sysselsättning?

Dagen
Dagen
Dagen

Chitty Chitty Bang Bang

När en journalist skriver om en bil som kan omvandlas till ett flygplan och refererar till Transformers, så vet man direkt att journalisten i fråga är ung. Åtminstone betydligt yngre än jag själv som omedelbart kommer att tänka på en helt annan flygande bil.

På samma sätt har jag fört television av anno dazumal på tal, varje gång som jag varit nyfiken på om en person varit yngre eller äldre än jag själv: Minns du Andy Pandy?


Ny Teknik

Dagens "Else-Marie" blev en Harald

Tro't eller ej - det tog bara en dag så fanns det en kvalificerad kandidat för min sprillans nya utmärkelse: Det blev en Harald!

Dagen
Dagens Nyheter

tisdag 10 februari 2009

Dagens "Else-Marie"

Ta mig tusan, jag tror att jag ska instifta min egen lilla utmärkelse i bloggarnas förlovade rike: Dagens "Else-Marie"!
Haka på ni som känner för det, utmärkelsen ska tillfalla dagens dummaste påhitt. Premiärutmärkelsen går som ni förstår till Else-Marie. Kommentar överflödig...

SvD
Dagen
Dagens Nyheter

Svenska kyrkan och vigselrätten

Helgen var intensiv och det är först nu som jag har återuppstått från de halvdöda. När jag bläddrar igenom de senaste dagarnas tidningar upptäcker jag att Svenska kyrkans biskopskollektiv ventilerat sina åsikter angående trossamfundens vigselrätt.
Suck, jag är trött på biskopar.

Måtte äktenskapsdebatten och begravningsväsendet få en snabb lösning så att jag i fortsättningen kan ägna dem ett lika förstrött intresse som jag ägnar numismatiker och golfare. Den svenska staten måste klippa de sista banden med kyrkan. Klipp, klipp, snipp, snapp, slut...

Jag konstaterar att mina allianskremlologiska talanger återigen kommit till korta: Kd har ju presenterat ett (av de övriga dissat) alternativ som var så vettigt att jag på ett tidigt stadium borde insett att här låg en hund begraven. Nej, inte en, ta mig tusan om det inte låg en hel kennel begraven den här gången.

Är det verkligen möjligt att de helt kallt kalkylerat med att Svenska kyrkan skulle göra grovgörat och avsäga sig vigselrätten, bara man räckte över silkessnöret åt dem? En kyrka som blivit fråntagen vigselrätten skulle ju oundvikligen ha fått martyrstatus och sympatisörer.

Nu fick vi istället bevittna hur nio biskopar i uppsluppen ton travesterade Hasse & Tage och uppmanade ”släpp bröllopen fria - det är vår!” samtidigt som de gjorde allt för att inte låtsas om att det är frågan om könsneutral äktenskapslagstiftning som fört frågan till vägs ände. För det civilrättsliga och känsneutrala äktenskapet borde naturligtvis ha förverkligats redan vid kyrka-statseparationen år 2000.

Nu lanserar biskoparna ett förslag på registreringsförfarande, som är så bedrövligt trist att situationen i praktiken kanske upplevs som ett status quo för målgruppen. För ju mer ritual och ceremoniel kring den civilrättsliga registreringen, desto tydligare framstår den kompletterande kyrkliga eller borgerliga ceremonin som ett överflödigt illusionisttrick.

Det dröjde inte heller mer än några dagar förrän biskoparna fick svar från sina fyra kollegor som minsann ansåg att vigselrätten skulle behållas. Däremot var en del argument något grumliga för mig: Bland annat ansåg biskoparna att ” De som inte har råd att ordna stor bröllopsfest kommer att känna sig utestängda från den kyrkliga ceremonin”.

Kanske har jag ännu inte hämtat mig från helgens utsvävningar, men jag förstår faktiskt inte vad de menar? Är det partytvång för kyrklig vigsel? Det var mer än jag kände till i så fall. Vidare så skrev de att ” Man kan fråga sig om en mångkulturell stat i framtiden kommer att ta ansvar för vigslar och äktenskap. Kanske är det inte statens ansvar. Därför är det desto viktigare att kyrkan tar sitt ansvar, behåller vigselrätten och värnar äktenskapet.”

Nu blev det nästan underhållande. Varför skulle en ”mångkulturell stat” inte ta ansvar för vigslar och äktenskap?? Skulle något i det specifikt mångkulturella spela in här, eller handlar det om något annat som jag är för dum för att förstå? Varför skulle staten dra sig undan ansvar för en myndighetsutövning, om det beslutats att den ensam ska utöva den? Likaså undrar jag över det förbluffande påståendet att kyrkan genom att ta ett ansvar skulle värna äktenskapet? Hur då? Underförstått i motsats till den slarviga staten som en vacker dag skulle ge tusan i att fullgöra sina förpliktelser, eller vad?

Nu vet vi att Svenska kyrkan har haft lite svårt att anpassa sig till den nya rollen som fristående trossamfund. Att inte längre per automatik vara en statens tjänare och förlängda arm vänjer man sig inte av med i en handvändning. Det är rent av lite av det klassiska (svär)föräldraproblemet: Att inse när man ska hålla käften, hålla sig på sin kant och låta nästa generation bestämma själva över hur de ska leva sina liv. Det är smärtsamt och djupt mänskligt på samma gång. För här riskerar kyrkan att snart stå med enbart sin välsignelse, men tvingas inse att det ofta är den faktiska nyttan som avgör om tjänsterna efterfrågas eller ej.

En av kyrkvigslarnas obestridliga fördelar är ju att man faktiskt blir gift samtidigt som den erbjuder ”extra allt”. När kyrkbröllopet av allt fler motiveras enbart med lokalens tjusighet, parad med önskemål om ett nedtonat prat om Gud, har kyrkan verkligen anledning att oroa sig. Om det som återstår är välsignelsen och tron på den apostoliska trosbekännelsen, kan insikten om kyrkans egentliga budskap få ett besvärande antal att se sig om efter andra alternativ.
När biskoparnas vitt skilda åsikter nu tvingar ner kyrkan i en ofrivillig spagat på landets debattsidor, får vi ha medlidande.
Vissa saker gör som bekant - ont.

Dagens Nyheter

Dagens Nyheter
Dagens Nyheter

Dagen
Dagen
Dagen
Dagen

söndag 8 februari 2009

Huka er, nu laddar hon om...

Marit Paulsen toppar (Fp)-listan till EU-parlamentet.
"Jag lovar att göra så gott jag kan", sa hon till ombuden på partirådet, och tillade att hon mest ska arbeta med att reformera EU:s jordbrukspolitik och kallade det en "skitrolig" uppgift.
Välkommen tillbaka! Vi vet vad du uträttade förra gången, så kör hårt, Marit!"


Dagen

lördag 7 februari 2009

Konfirmationsundervisning i skolan

Den 7 februari hade jag en debattartikel i Sundsvalls Tidning

Märkliga turer kring konfirmationsundervisning i skolan

Får man ha konfirmationsundervisning på skoltid? När eleverna i årskurs åtta på Nivrenaskolan i Njurunda fick möjlighet att välja detta som elevens val, ilsknade man till på Skolverket. Enligt läroplanen ska undervisningen vara fri från religiös påverkan.
Den nystartade Skolinspektionen begärde senare in ett yttrande från skolan och rektor Göran Wallin kommenterade i Dagbladet den 20 december: "Vi har inte någon konfirmationsundervisning i den bemärkelsen".

För enligt Svenska kyrkans krav på konfirmationsundervisning ska det ingå en andakt och någon sådan får man inte ha i skolan. Så tillsammans med församlingen har Nivrenaskolan istället skapat ämnet Livskunskap. Som valbart ämne innehåller det, enligt Wallin, den "yttre kärnan" i konfirmationsundervisningen. Det finns alltså inte längre några konfessionella delar i undervisningen. Den konfessionella delen, då man bekänner sin tro, har i stället flyttats utanför skoltid och till en annan lokal.

Nu har Skolinspektionen, enligt Dagbladet den 3 februari, sagt sig vara nöjd med det nya upplägget och tycker inte att det finns skäl att driva ärendet vidare. Skolinspektionen skriver i sitt beslut att man anser att Nivrenaskolan har vidtagit de åtgärder som krävs för att tillgodose läroplanens krav, samt att andakten sker i "en angränsande lokal".

Det här låter ju bra om det inte vore så att "angränsande" får sägas vara ett tänjbart begrepp, i det här fallet tvärs över gatan. Skolverket har dessutom sedan tidigare tillåtit förekomsten av så kallade "skolkyrkor". Speciella rum där eleverna tillåts att hålla andakt och gudstjänst. Så med Livskunskap sist på schemat för dagen, kan man i princip invänta att det ringer ut, byta rum och fortsätta med den konfessionella delen av konfirmationsundervisningen med andakt och tillbedjan.

Så här enkelt är det att med separata myndighetsbeslut kringgå bestämmelsen om att undervisningen i skolan ska vara fri från religiös påverkan. Blir Nivrenaskolans upplägg prejudicerande kan Svenska kyrkan nu på bred front kliva in med konfirmationsundervisning i den förment icke-konfessionella skolan.

Olof Lönneborg är kyrkoherde i Njurunda församling.
Den 11 september 2008 säger han till Kyrkans Tidning att han "är övertygad om att församlingen kommer att få färre konfirmander om de inte får bedriva konfirmationsundervisning under skoltid." Man får gratulera, det blev ett-noll till Svenska kyrkan den här gången.


Mer av samma sort

torsdag 5 februari 2009

Vårdnadstvist om loggan i Pappa-Barn

Det verkar råda fullt krig i föreningen Pappa-Barn. Som alltid när det handlar om ideella föreningar som drivs av enskildas engagemang och ett starkt patos, känns det olustigt när det uppdagas mygel och nepotism. Föreningen som arbetar för barns rätt till båda sina föräldrar vid separationer, har på kort tid fått över 2.000 medlemmar.

Nu är det föreningens revisor som riktar skarp kritik mot den styrelseledamot som fick uppdraget att skydda varumärket när föreningen startade 2006. Ledamoten registrerade varumärket med logotyp, namn och typsnitt på sina släktingars företag, utan att informera övriga i styrelsen. Varumärket används idag i ledamotens egen privata och vinstdrivande verksamhet. Mer verksamhet under samma varumärke är på gång enligt ledamoten, som också registrerat domänen och hemsidan på sig själv utan att ha informerat styrelsen.

Föreningen Pappa-Barn har använt varumärket sedan starten utan att det framförts några invändningar från varumärkesägaren. Ledamoten ska också ha gett sken av att varumärket var föreningens tillgång. Nu har revisorn kallat till ett extra årsmöte för att reda ut turerna. Man får hoppas att det löser sig. Såna här händelser är döden i grytan för varje förening som drabbas.

Flashback

Fort gick det. Och vältajmat. Alliansen går efter regelboken och öppnar för gigantiska investeringar när konjunktur- en går på sparlåga. Att det skulle handla om kärnkrafts- investeringar hade jag däremot inte räknat med, det måste jag ärligt medge, även om beskedet från Kd var en tydlig signal, sett i backspegeln. Det går inte att komma ifrån att befintliga verk åldras och att säkerheten försämras, så om beslutet om en kärnkraftsavveckling ska rivas upp, så ska det ske nu.

Själv funderar jag mest över om den här dagen kommer att gå till historien som den dag då alliansens utspel lade sig som en våt filt av handlingsförlamning över energibesparingar och investeringar i förnybar energi. Efter kärnkraftsomröstningen 1980 blev kärnkraften en gökunge i boet för forskning och utveckling av förnyelsebara energilösningar. Det vore djupt olyckligt om det upprepades. Det är en viktig uppgift för politikerna att bevaka förutsättningar för att allt det som idag innefattas av begreppet cleantech, kan växa sig starkt parallellt med en upprustad och förnyad kärnkraft. Sverige sitter förvisso själv på en av världens största uranfyndigheter i den västgötska alunskiffern, men inte ens den kommer att räcka in i evigheten.

. . DN DN DN Sydsvenskan DN SvD SvD SvD SvD
Dagen Dagen Dagen

onsdag 4 februari 2009

Uppdrag Granskning har skakat om Vatikanen

Det finns tillfällen då jag är en alldeles extra nöjd och glad teve-licensbetalare. Efter Uppdrag Gransknings fullträff med intervjun med förintelseförnekaren Williamson och Vatikanens erkännande att man misskött frågan, kan jag bara säga:
Snyggt jobbat!

Den 16:e Benkes bravader

Dagens Nyheter
Svd
Dagen

Det där med diskriminering är inte lätt...

Okej, jag ska vara ärlig: Jag har alltid betvivlat kristnas förmåga till logiskt länkande och konsekvens i argumentationen, men det här tar nästan priset. Bakgrunden är att norska kristna ungdomsförbund riskerar sina statsbidrag på grund av diskriminering av homosexuella. Dagen rapporterar:

"Kåre Rune Hauge, generalsekreterare i Norges Kristna Student- och Skolungdomsråd, är talesman för de berörda barn- och ungdomsorganisationerna. Han tror inte att granskningen kommer att leda till några åtgärder.

- Så vitt jag vet är en viss sexuell läggning inget hinder för att vara med i någon av organisationerna. Visst ställer vi etiska krav på våra ledare utifrån vår religiösa övertygelse, men det handlar om livsstil, inte om sexuell läggning säger Kåre Rune Hauge till Vårt Land. Han jämför med nykterhetsorganisationen Juvente, som ställer krav på sina medlemmar att avstå från droger, och menar att de kristna organisationerna på samma sätt kan ställa krav på homosexuella personer att leva i avhållsamhet.

Hmm...?


tisdag 3 februari 2009

Jag har hittat drömjobbet!

Äntligen har jag hittat mitt drömjobb! Inte bara en,
utan trettio platser att söka, det här är ju inte klokt...!!!
Meddela arbetsmarknadsministern att skumpan ska korkas upp, det här kommer att ge avtryck i arbetslöshetsstatistiken.

Och vet ni vad det bästa är? Om man nobbar att ta ett jobb så kan man bli av med A-kassan. Det är ju hur smart som helst, tusan vet om man inte kommit på ett arbetslöshetsunderstödets eget perpetum mobile till slut? Sök drömjobbet du med! Sök HÄR

SKL Manpower Sydsvenskan SvD Dagens Nyheter

Rev. 23/4
Tyvärr är annonsen från Platsbanken bortplockad, men det handlade alltså om en tjänst som spådam...

En humanists kärleksförklaring till livet

Anna Bjurström har en mycket bra krönika i Skånska Dagbladet den 1 februari:

".../ I det oändliga och ogästvänliga universum har vi små betydelselösa dammkorn dessutom utvecklat förmågan att älska. Vi är oundvikligen underkastade evolutionens och överlevnadens råa rationalitet, men samma rationalitet har på helt naturlig väg gett oss kärleken. Om inte det är hoppfullt, inspirerande och ger mening åt våra liv, så vet jag inte vad."

måndag 2 februari 2009

En bibeltroende universitetsrektor

I oktober rasade debatten som bäst om Per Eriksson, bibeltroende och i dagarna nytillsatt rektor vid Lunds universitet. Eriksson fick jobbet på sina akademiska meriter och det anser jag var rätt.
Vad jag kunde se var det heller aldrig någon som krävde religiös åsiktsregistrering eller förbud mot anställning av bekännande kristna på statliga chefsbefattningar.

Däremot var vi många som ansåg att det fanns anledning att debattera hur en uttalat bibeltroende person på en av landets högsta befattningar inom utbildningsväsendet skulle hantera rågången mellan tro och vetande. Den frågan är inte ointressant.

Detta ogillades däremot av många troende som menar att kristna ska åtnjuta åsiktsimmunitet i samhällsdebatten. Men inte minst för att många kristna samfund har på agendan att få in troende på höga samhällsfunktioner så måste frågan kunna debatteras.

Kanske är frågan inte ens ett problem, utan just så enkel att
en tillräckligt välavlönad person klarar av att tro på Gud och Bibeln på sin fritid och vetenskap och evolution på arbetstid?

...............................................................
Bloggat av mig i ämnet:
Svårt med tro och vetande på Lunds universitet
Rektorsdebatten i Sydsvenskan
Rektorssåpan i Lund löddrar vidare...
En kreationist som universitetsrektor?
Svenska Evangeliska Alliansen
...............................................................
En rolig kommentar kom för övrigt från Ann Heberlein som jäm- ställde den trots allt självvalda religiositen med homosexualitet, kön, kulturell religionstillhörighet, etnicitet och handikapp:
Ann Heberlein surnar till i Expressen

Dagen